När man jobbar ska man ha lunch. Kafferast och lunch är viktiga saker på en arbetsplats. Man kan ta med sig matlåda. Duktiga människor gör sin lunch mer än 12 timmar innan de ska äta den och lägger den i en låda och tar med till jobbet. Jag har inte med mig någon matlåda.
När man inte har med sig någon matlåda kan man gå på ICA och köpa något att äta. Efter den lilla Trisslotts-incidenten känner jag dock att det är roligare att gå till grillen och köpa lunch. Där köper jag alltid min lunch när jag är på Tistel. Jag brukar alltid ta skrovmål. Inte varje gång förstås. Men varje gång hittills har jag valt skrovmål. Imorgon kanske jag väljer något annat, därför kan man inte säga att jag tar samma mat varje gång. För det vet man inte, eftersom jag inte varit där för sista gången ännu.
Killen på grillen känner igen mig nu. Idag sa han “jag bjuder på dressingen”. Då tänkte jag “varför bjuder han på dressingen helt plötsligt?”. För att jag är så flitig kund? Eller har han läst det här inlägget på min blogg? Ibland blir man lite paranoid när man har en blogg. Först när man skriver något tänker man “äsch, nästan ingen läser min blogg så risken att Porsnäskiosken ska läsa att jag surar över en saknad dressing är minimal”. Sen när man står där och får en gratis dressing då börjar man inbilla sig att grill-killen har hittat mitt inlägg och att man får en dressing som kompensation för den saknade dressingen förra gången.
Bara för att man var sur över den saknade dressingen så vill man ju inte att killen på grillen ska vara sur på en för att man bloggade om dressingen. Man vill inte att folk som lagar ens mat ska vara sur på en.
När man får någonting gratis är det är brukligt i bloggvärlden att man skriver ett inlägg om det man fått gratis. Ett så kallat sponsrat inlägg. Fast jag vet ju inte om min gratis dressing var en bloggsponsring eller ej. Bara för att täcka upp så berättar jag i alla fall här och nu att jag fick en gratis dressing. Från Porsnäskiosken i Norrfjärden. Jag vet inte vad den skulle ha kostat om jag hade betalt för den, men jag gissar på 6 kr.
Ni kan ju åka dit och fråga. Berätta att ni läst på internet om någon som fick en gratis dressing och fråga om det är någon kampanj de har just nu.
Då kanske killen svarar “jo, just nu har vi en kampanj i samarbete med ‘Prinsessan på ärten’ där man får en dressing på köpet om man nämner bloggen när man beställer”. Om han säger det så ljuger han litegrann, för det där samarbetet är då ingenting jag känner till. Men ta ni eran gratis dressing ändå om den erbjuds.
Eller så säger killen “nej, gratis dressing var bara till henne, vi ger bara gratis dressing till folk som köper tre skrovmål inom loppet av tio dagar”.
Jag glömde fota maten. Jag har ätit upp den för länge sedan. Men den såg ut ungefär såhär. Fast ni får föreställa er en liten plastburk med extra dressing till också.
På tal om mat så åt vi inte fisk igår. Det var vilodag igår. Idag ska vi däremot äta fisk igen.