Idag har vi varit på Östermalmshallen. Eller Hallen som svärmor säger.
Vi var inte där för att köpa Västerbottensost, men jag var tvungen att kolla på Västerbottensosten. För svärmor och hennes syster har pratat om vilken fantastisk Västerbottensost de har på Hallen. Efter de pratat om det frågade jag maken om det finns olika sorters Västerbottensost för jag har då bara hört talas om en Västerbottensost. Jag fattar inte hur en Västerbottensost från Östermalmshallen skulle vara mer fantastisk än en från Coop eller ICA. Jag törs nästan slå vad om att tom på Willys är det samma Västerbottensost.
Så jag tittade på Västerbottensost på Hallen och majoriteten av Västerbottensostarna såg ut som helt vanliga Västerbottensostar. Fast lite dyrare. Också hade de en Västerbottensost i lite finare papper som var lagrad i 14 år. Eller 14 månader, jag tittade inte så noga. Den var ännu dyrare.
Jag tittade på andra saker också. Då såg jag det här.
Jag bara, till maken: De är då minsann inte blyga för att ta betalt på det här stället! Nästan 250 spänn per skalle för potatis med lite sås i mitten. Å det innan man ens har köpt sjötunga för 580 kr/kg!
Maken (kollar lite konstigt på mig): Det är ju sjötunga i gratängen fattar du väl.
Jag: Jaha! (det hade jag inte fattat, jag trodde att det var ungefär som potatisgratäng som man äter som tillbehör men att de kallat det sjötungegratäng för att man skulle äta den till sjötunga).
Jag (en stund senare): Det var då ändå hutlöst dyrt för lite fisk och potatis.