Idag kokade jag palt. Helt själv för första gången i mitt liv. Nästan själv, farsan hjälpte mig lite. Men ni vet, jag hade huvudansvaret. Jag är tydligen dålig på att koka palt.
Den blev skitäcklig. Alldeles för lös. Det kändes som att äta en geggig klump. Fast egentligen inte en klump, för klumpar sitter ju ihop och det gjorde knappt palten. Jag tror aldrig att jag har ätit en sämre palt i hela mitt liv. Jag har ätit ett antal paltar genom åren så det här betyder att palten hamnar längst ner på en lista av hundratals, kanske tusentals, paltar.
Jag hade längtat efter palt. Att få en sådan palt som jag kokade på tallriken är sämre än att inte få någon palt alls. Jag hade nästan lust att göra som gullefjunet och äta smör med palt istället för att äta palt med smör.
Jag fotade inte eländet. Ni får helt enkelt lov att tro på mitt ord.