Så här är regeln – man får godis på lördagar. Bara på lördagar.
Det är klart att man kan göra undantag från den här regeln ibland. Men bara ibland. När någon som är kompetent att fatta beslut om undantag säger att det är okej med ett undantag. Mamma tex innehar undantags-besluts-kompetens.
Om man gör undantag på söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag så är undantagen en regel istället för undantag.
Det är väldigt jobbigt för en förälder när frågor som “vad vill du ha till lunch?” besvaras med ordet “godis” eller när barnet vill ha godis som tröst för att det har slagit tån på en mattfrans. Därför är det väldigt viktigt att man håller på reglerna om att man bara äter godis när mamma och pappa har bestämt att man får äta godis.
Om man är konsekvent och förklarar det här förstår till och med en två-åring den här regeln och klarar av att följa den utan en massa bråk och skrik.
Så det är väldigt märkligt att det är så svårt för vuxna människor som morföräldrar att förstå den här enkla regeln.
För en 30-35 år sedan hette det minsann aldrig “barn måste ju få godis då och då” så jag begriper inte riktigt varför det betraktas som orimliga regler att bara äta godis på lördagar nu, när jag bara fick godis på lördagar när jag var liten.
håller med!