Jag städade inte igår. Jag har städat idag. Så nu är jag glad och lycklig. För en halvtimme sedan var jag inte ett dugg glad. För då städade jag fortfarande.
Det tar mig väldigt länge att städa. Flera flera timmar. Inte effektiv tid förstås. Jag tycker att det är så tråkigt att städa att jag måste vila medan jag städar. Dammsuga ett rum, vila, dammsuga nästa rum, vila, skura ett rum, vila, skura osv. Idag tog jag elva pauser under städningen.
Det är klart att det skulle vara över fortare om man inte vilar emellan, men jag klarar inte av den mentala ansträngningen av att städa oavbrutet.
Nu är det i alla fall rent. Ganska rent. Jag dammtorkade inte, för när jag skrev “damma mig” med pekfingret på fönsterbrädan syntes det knappt så det fick vara.