Kurslitteratur vid potträning

Svärmor skickade en pottbok till gumman. Det var bara det att det var en pottbok för pojkar, för den var blå och hade bara pojkar som går på pottan i. Det är säkert så att det finns en ROSA pottbok för flickor. Svärmor tittade säkert inte så noga och såg bara en pottbok och tyckte kanske att det började vara dags för flickebarnet att lära sig att gå på potten.

Man kan ju tycka att pojkar och flickor borde kunna gå på pottan i samma bok. Utrustningen är ju lite annorlunda men just i potträningsstadiet använder man ju den till att kissa, så rent pott-tekniskt borde man ju kunna använda samma kurslitteratur.

Maken pratade litegrann om att vi skulle byta boken för att det inte fanns några flickor i den. Men det tyckte jag var onödigt. Vem orkar hålla på och skicka tillbaka böcker över småsaker som det? Pojkarna sitter ändå ner på pottan på bilderna, så boken leder inte till några kiss-utrustnings-frågor.

Vi har nämligen inga genusproblem i den här familjen. Jag är fullt kapabel att lära min dotter att allt som pojkar kan göra, kan flickor också göra. Ja inte riktigt allt, om man nu ska börja gå in på detaljer om just det användningsområdet av utrustningen, men ni fattar vad jag menar. Så problemet är inte att boken bara har pojkar som går på pottan.

Problemet är klistermärkena och resepottan. Det här känns inte som en grundkursbok, det känns som att det borde finnas förkunskaper innan man läser den här boken.

Gumman har inte riktigt förstått vitsen med att gå på pottan ännu. Klistermärken DET förstår hon och hon vill ha klistermärken. Men vi är inte riktigt på klistermärksnivå ännu och klistermärkena har stulit fokus från pottan.

Också det här med resepottan. VEM har en “resepotta” när man ska på utflykt? Vad hände med att skita i skogen som man gjorde på 70-talet när jag var liten? Har man inte nog med prylar att baxa med sig när man ska någonstans utan att bära med sig en potta? Om man av någon konstig anledning måste släpa med sig en potta då kan man väl ändå bära på en hel potta istället för en halv potta? Jag fattar inte vitsen med en halv resepotta. Med en påse i – don’t even get me started on the bag…

Att förklara för stumpan att flickor går på pottan precis som pojken (och nallen och elefanten) gör i boken är ju ingen match. Att hålla på och förklara att det finns omständliga människor som släpar omkring på resepottor, men så gör inte vi, det känns som överkurs på det här tidiga stadiet av potträningen.

One thought on “Kurslitteratur vid potträning”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *