Ibland tycker jag att det är så svårt att gissa vad man förväntas svara när folk säger saker till en. Att veta vad som är “rätt” svar liksom.
Ta som exempel nu ikväll. Jag hade varit borta och maken hade gjort nattningen. När jag kom hem var det helt tyst så jag smög in i sovrummet och petade på maken så att han skulle vakna om han hade somnat. Han grymtade något som indikerade att han var vaken. En halvtimme senare när jag gick in för att byta byxor och han fortfarande inte hade stigit upp så frågade jag om han gått och lagt sig för natten (fullt påklädd alltså).
Då svarade han “Jag fryser som en galning”. Det här var ju inte alls något svar på min fråga om han lagt sig för natten så jag blev helt förvirrad över vad som förväntades från mig. De här är de tre saker som jag valde mellan att säga;
– Ta på dig en tröja.
– Tycker du att det är kallt, ska jag be grannen/hyresvärden skruva upp pannan?
– Du kanske håller på att bli sjuk?
Om jag får säga det själv så är jag himla smart och valde det sista alternativet. Jag räknade ut att det var det som skulle uppskattas mest som respons till frysningsinformationen, eftersom det sista alternativet skulle kunna tolkas som sympati.