Gullefjunet har aldrig visat något intresse för fotoalbumen som står i bokhyllan. Ikväll drog hon dock ut ett och började bläddra. Och fråga. Av alla de 17 fotoalbum hon hade kunnat välja lyckas hon dra ut det som täcker slutet av min au-pair tid, delar av min fyra månaders resa till Australien och början av mina universitetsstudier. Den perioden kan enklast sammanfattas som INTE mina mest ansvarstagande år.
Där satt hon och pekade på foton och sa “där är du mamma” och “vem är det där?” också fick jag sitta och säga namnet på alla på fotona. Som tur var stod det namn under de flesta fotona för en del människor kände jag inte ens igen, det är tveksamt om jag ens kände alla som var med. Det var den typen av foton förstår ni. För när hon för varje foto frågade “vad gör ni där?” kunde frågan nästan varje gång besvaras med ordet “festar”. För hon råkade välja ett album som 1) täcker en period när det ofta var fest och 2) uppenbarligen tyckte jag under den perioden att det enda som var värt att dokumentera med en kamera var fester. Fast jag sa förstås inte att vi festade, jag sa att vi skojade litegrann.
Den där frågan “vem är det där?” var också lite besvärlig. För det dök upp bland annat upp en Mark flera gånger och till slut frågade gullefjunet “vem är Mark?”. Då svarade jag “Mark var en kompis som mamma hade som tyckte att mamma skulle utbilda sig till lärare och sedan bli hemmafru, så då slutade mamma vara kompis med honom”. Som tur var kom det inga följdfrågor på det. Hon är ju bara 3 och ett halvt så hon funderade väl inte mer över det.
Det där fotoalbumet måste jag nog gömma undan tills hon har fyllt 25. Kanske några av de andra också. När hon är vuxen kan hon få titta i dem igen. Jag vill inte höra kommentarer som “men du festade ju när du var ung” eller “du hade ju olämpliga killar innan du träffade pappa” när hon blir tonåring.