Igår var Telia-Patricia sjuk så Telia-Magnus emailade mig för att säga att de tyvärr inte kan ge mig gratis TV i ett helt år. Så snålt.
Däremot erbjöd Telia-Magnus mig en gratismånad på mitt bredbands-abonnemang som kompensation. Jag tackade ja till det. Förutom telefonkö-helvetet så var jag inte så besvärad av bristen på bredband eftersom bredbandet försvann lördag kväll och då gick jag och tittade på tv, söndag åkte jag pulka och måndag och tisdag jobbade jag. Förutom på kvällarna när jag pratade med Telia-Erika. Men hon var ju trevlig och rättade in sig kring vårt middags- och badschema så det gjorde inte så mycket. Det var mest en bredbands-detox.
En gratismånad till ett värde av 389 kr var ren bonus. Lite skit i bredbandet brukar man ju räkna med utan att orka be om kompensation. Ren bonus som jag kan köpa över 30 liter mjölk för. Ingen jävla lokalproducerad mjölk däremot. Fi-tvale-för-det som man säger. Jag har sett hur kor har det här i Stockholm och är en medveten konsument som inte kan tänka mig att köpa mjölk producerad inom tullarna.
I alla fall. Nu har jag ett nytt problem. Kommer Skatteverket nu att kräva att jag deklarerar min gratismånad som en inkomst av blogg och att jag skattar på den? Alla vet att om man får gratis saker till följd av att man har en blogg ska man skatta på värdet av det man får.
Ja, nu ska jag inte säga att ALLA vet det. Blondinbella vet tex inte det – därför kallas hon Economista – och i hennes fotspår följer alla bloggare med läsarantal över 5000 per vecka. Det nya ordet för att säga “nedvärdera inte oss bloggare, det är faktiskt ett beundransvärt yrke” samtidigt som man säger att inkomsten inte är skattepliktig.
När man ändå håller på bankar man litegrann på feminist-trumman och hävdar att bloggare som tjänar pengar på sina bloggar hjälper feminismen (för att alla stora bloggare är kvinnor) trots att de kämpar med näbbar och klor för att slippa skatten.
Som utbildad kvinna som råkar ha en blogg känner jag mig jävligt vilsen. Både i feminist-vinkeln och skattereglerna. Jag trodde att jag hade någorlunda koll på båda tills jag lärde känna bloggvärlden. SKV hänger inte med. Och feminismen lider av att unga kvinnor luras att tro att bloggande är ett yrke och lockas tillbaka till oavlönat hemmafruarbete a la femtiotalet i tron att man kan tjäna pengar på det utan att skatta.
Å sen när det inte funkar för att inga företag vill betala för reklam som saknar trovärdighet sitter de och skriker på sina bloggar om hur orättvist behandlade de är för att de inte tjänar några pengar för att folk inte vill betala för att läsa om när de sitter och klagar över all tid de lägger ner på att klaga om hur lite de tjänar på att klaga enbart för att de är kvinnor som klagar. Må denna typ av feminism dö ut innan min dotter når en ålder där hon kan påverkas av detta. Jag vill ju att hon ska känna att hon har möjlighet att “rule the world”, inte bara att “rule” någon lågbetald blogg…
UnderbaraClara, HouseOfPhilia och LadyDahmer och deras gelikar kommer att ha mycket på sitt samvete när tonårsflickor väljer bort utbildning i framtiden. Åtminstone om man ska tro dem själva för i deras strävan att tjäna pengar (som vissa av dem inte vill skatta för) hävdar de att de har stor påverkan på sina läsare.
Tillbaka till mitt 389-kr-problem. Jag kanske kan hävda att det här med att lura till sig en gratis-månad bredband genom att blogga om Telia varje dag är en hobby. För jag är lite lättroad. Mario Brothers, Candy Crush, Telia Social Media – jag är som ett barn och tycker att sånt är kul. Man får faktiskt tjäna 15 papp på sin hobby utan att skatta. Det har jag läst mig till på nätet.
Hallå Skatteverket – har ni också sådan där plingbevakning? Ring mig i så fall va?! Är min gratismånad en kompensation av mitt bredbands-lidande eller är jag en proffsbloggare som bör deklarera 389 kr inkomst av tjänst?
Om det senare, följ gärna Telias moderna angreppssätt och svara i kommentarerna med vilken ruta fyra-hundringen ska in i. Jag behöver inget långrandigt brev. You say square – i put 389 and I won’t call you square. Deal?
En sak till som jag vill säga till mitt försvar i skattefrågan är att alla mina läsare är alltför intelligenta för att påverkas av mina åsikter därför är inget jag säger reklam. Jag sysslar bara med information, utbildning och åsikter. Jag borde därför tilldelas någon sorts stipendium. Något skattefritt sådant så att jag inte behöver leta efter någon ruta på deklarationsblanketten.