Pratkö på apoteket

Det borde finnas en speciell prat-kö på apoteket. Det finns ju många gamla som är lite ensamma och inte har så många att prata med. Vad gör de när de är pratsugna? Jo, de går på apoteket för att hämta medicin och prata av sig. De står där i kassan och berättar för apotekaren om sina krämpor och sjukdomar. I evigheter. En del spelar dumma och låtsas att de inte fattar hur de ska ta sin medicin så att de ska få det förklarat för sig. Allt för att få prata en stund till. Det kanske är enda gången på hela dagen de får prata med någon, så man förstår ju att de vill dra ut på det.

Därför borde de finnas en speciell prat-kassa som gamlingarna som är där för att prata kan använda. Så att normalt folk inte ska behöva vänta så länge på sin tur. Det skulle förstås bli en väldigt lång kö till prat-kassan, men då skulle de kunna sätta en liten soffgrupp inne på apoteket. Där kan de som väntar på prat-kassan sitta och prata med varandra. Då får de dessutom lite bonus-prat.

Det här skulle bli stans sociala mötespunkt för människor som är ensamma och inte har någon att prata med. Det är synd om människor som är ensamma därför tycker jag till och med att kommunen ska involvera sig och hjälpa till med det här.

Ett dilemma värdigt ett tv-program

Jag fick ett e-mail från ett produktionsbolag. Så här stod det;

“Jag söker antingen en person som står ensam inför ett dilemma eller en person och en närstående som tycker olika i en fråga. Jag vänder mig till dig som förälder just för att jag gärna vill få tag på personer med dilemman rörande framför allt barnuppfostran, men står du/ni inför något annat dilemma så är det intressant det med”.

Jag vill ju inte vara med på TV så jag ignorerade bara emailet. Dessutom har jag inga dilemman tänkte jag.

Tidigare i veckan var maken på Familjens Hus med gullefjunet. Då gjorde hon ett armband helt själv.

Pärlarmband

När jag var där med henne för ett tag sedan och vi provade trä pärlor gick det inte alls, hon hade inte tålamodet att sitta stilla den gången.

Så nu när hon gjorde ett armband helt själv sa jag till maken att hon kanske är redo att ha egna pärlor här hemma och frågade om han tyckte att vi skulle köpa pärlor.

Maken var helt emot pärlor. Han säger att det kommer att ligga pärlor över hela golvet. Han tycker att man inte ska ha egna pärlor och att det räcker att trä pärlor på Familjens Hus. Hur tråkigt är inte det? Att göra halsband och armband är jätteroligt och alla fattar att man behöver egna pärlor.

Det här är ju ett dilemma. Att maken inte vill ha egna pärlor och jag vill ha egna pärlor. Ett mega-dilemma. Ett dilemma värt ett helt eget tv-program. Jag tror att jag ska svara på emailet och fråga om de vill ha med ett pärldilemma i programmet.

De ska ju säkert göra flera avsnitt så om ni också har något värdigt dilemma som ni vill visa upp i tv kan ni ju höra av er så får ni email-adressen till produktionsbolaget.

Räkna inte med att ni ska få premiäravsnittet bara. Jag tror att mitt pärldilemma kommer att tilldelas premiären.

Pete Doherty

Vad inte många vet här i Sverige är att Pete Doherty uttalas ‘Dockety’ (typ, fonetisk skrift är inte min starka sida).

De flesta tror dessutom att han BARA är en knarkare och Kate Moss före detta pojkvän. Det är han förstås, men han är också en väldigt bra musiker. Det visste ni kanske inte.

Testa att youtuba honom, The Libertines och Babyshambles får ni se. Om Mariah Carey är er största idol kan ni skippa det, för i så fall gillar ni knappast Doherty eller hans band. Och om Mariah Carey är er största idol borde ni dessutom skämmas, för då har ni ruskigt dålig musiksmak.

Fruktansvärt ful overall i hiskeligt material säljes på Tradera

Jag har lagt upp lite begagnade barnkläder på Tradera. Bland annat den här overallen. Jag tycker att det är viktigt att man är sanningsenlig i beskrivningen av plagg man säljer.

IMG_7244

Fruktansvärt ful overall i storlek 68 / 3-6 mån. Av märket Cherokee. Köpt i England, jag tror inte att detta märke säljs i Sverige, men kan berätta att det är synonymt med billig skit av dålig kvalitet.

Overallen är i 100% polyester. Hela overallen, se foto nr 3 för hur noggranna de är med att upplysa om att här finns det bara polyester.

Ärmsluten har en flik som man kan vika över, som en vante ungefär. Vilket är kanonbra för ärmhålen är jättesmå så det är svårt att få ut bebishanden genom ärmhålet.

Overallen är jättetunn. Polyestermaterialet gör dessutom att den känns ännu kallare. Det bör nog vara plusgrader om man ska använda den.  

Hjärtformade knappar. Ganska fina, man skulle kunna sprätta loss dem och sy fast på ett finare plagg. På bilden av knappen ser ni även tydligare hur fult materialet är.

Jag bjuder på frakten. Allt jag vill är att overallen skall få ett bra hem. Jag ser gärna att köparen är rök&djurfri. Inte minst för att materialet ser relativt brandfarligt ut. Skötselrådslappen säger för övrigt till och med “Keep away from fire”. 

I mycket fint skick. Om man med fint skick menar ursprungsskick. Använd en gång.

Overallen har huva. Och dragkedja.

Se även mina andra auktioner med kläder av högre kvalitet såsom Molo, PoP, Tutto Piccolo, JoJo Maman Bebe och Petit Bateau.

Om ni efter den här beskrivningen känner att den här overallen måste ni bara ha så hittar ni den annonsen här.

Mer seriöst så har gullefjunet växt ur en del av sina kläder. Jag har lagt upp en del på Tradera, det kommer mer eftersom när jag har tid och ork. Självklart finns där en hel del kläder från Kidkit-butiken så om ni inte har råd eller lust att köpa dem till fullpris och har ett barn under två kan ni ju kika in på auktionerna och fynda där istället. Begagnade och använda av gullefjunet, men i bra skick. Vissa av “finkläderna” är bara använda 1-2 gånger.

Just nu finns det även ett par Molo, Pop och Petit Bateau plagg upplagda (men några av auktionerna avslutas idag mellan kl 14 och 15). Samtliga annonser hittar ni här.

Jag har ett Buffing Block för naglarna

Kolla här vad jag har. Det är ett Buffing Block.

Buffing BlockMan gnuggar naglarna med dem också blir de blanka, glänsande och fina. Mer exakt gör man så här: Step 1 – Use grey coarse side, Step 2 – Use green soft side, Step 3 – Use white side.

Jag blev pålurad köpte det här för fjuttiga drygt 200 spänn för några år sedan när jag strosade omkring i något varuhus i London och blev påhoppad av en karl som inte alls såg ut att veta någonting om naglar. Prata kunde han dock. Han gnuggade och gned (min nagel alltså) och sedan sålde han mig ett Buffing Block innan jag ens hunnit fatta vad som hände. Det låter kanske dyrt men det följde med en nagelfil, en nagelbandskräm och en illaluktande handkräm också.

Det här är min tumnagel före the Buffing Block.

Före

Och så här ser nageln ut efter the buffing.

Efter

Fantastiskt va?! Ni ser väl att den blänker?

Jag är mycket nöjd med mitt köp för jag kan berätta att den inte är det minsta utsliten, så den kommer nog att räcka hela livet.

Lystra nu alla bloggare

Man ska ha en sida på bloggen som heter “Om” eller “About” eller om man vill elaborera lite mer “Om mig/bloggen”. Det borde vara blogg-lag på det. Vad man skriver på sin “Om-sida” är helt valfritt och beroende av vilket budskap eller bild av sin blogg man vill förmedla. Men “Om-sida” ska man ha.

Om ni lämnar en kommentar här hos mig så klickar jag ju på länken och hälsar på hos er. Jag vill kolla vem ni är. Om ni är normala och så där. Om ni har en blogg som jag kan tänkas känna mig road, informerad eller stimulerad att besöka igen.

Eller om ni har lämnat en kommentar på någon blogg som jag besöker och jag tycker att den kommentaren är rolig/mysko/intressant/dum, då vill jag ju kolla vad ni är för typ och om jag har bildat mig rätt uppfattning utifrån kommentaren.

När jag då kommer in på er blogg så är kanske ert senaste inlägg fullständigt ointressant. Det kanske handlar om er frukost. Det behöver ju inte betyda att hela bloggen är ointressant. Vilken bloggare klarar av att vara på topp jämt? Ibland måste man helt enkelt slänga in ett frukost-inlägg.

Just i det ögonblicket kanske jag inte sitter lugnt tillbakalutad i soffan med 3 timmar att slå ihjäl på att läsa bloggar. Jag kanske har ett barn hängandes på benet som vill leka välj-valfri-tråkig-lek så att allt jag kan stjäla mig är 2 minuter att godkänna er kommentar och snabbkika på er blogg. Då skulle jag gärna vilja ha några snabba rader på en “Om-sida”. Så att jag kan kolla om jag ska komma tillbaka senare när jag har mer tid. Annars kanske jag glömmer bort det.

Ja, det var bara det jag ville säga. Att alla borde ha några “om-rader” på sin blogg. För att jag tycker det. Min åsikt är mycket viktig.

Jag lägger det här inlägget i kategorin “Tips av varierande kvalitet”.

Den perverse och oskulden

Jag har läst en bok som heter Fifty Shades of Grey. Den handlar om en pervers (man) och en oskuld (kvinna). På sidan 117 tar den perverse oskuldens oskuld, så att hon blir en fd oskuld. Den fd oskulden fick orgasm. Jag tyckte att det var sjukt tradigt att vänta ända till sidan 117 på att oskulden skulle ryka.

Boken är litegrann som en Harlequinbok. Den perverse är snygg, enormt rik, självsäker, kompetent och åtrådd av alla kvinnor. Oskulden (senare en fd oskuld) är otroligt snygg vacker men tror att hon är ful, nervös, ängslig och känslig men naturligtvis intelligent och godhjärtad. Oskulden gör saker som att snubbla och landar i den perverses famn, som är stark och luktar gott. Kvinnor har ju lite svårt för att gå. Ungefär som i en Harlequinbok.

Den perverse har också lite personlighetsdrag som påminner om ett psyko. Han spårar oskuldens mobiltelefon och dyker upp där hon är, är otroligt svartsjuk och säger saker som “du är min”. Värsta stalkern. Men i boken framställs det som ett charmigt och beslutskraftigt handlande. Han har haft en svår barndom, som han inte vill prata om, därför vill han smiskas när han har sex.

Oskulden vill inte ha smisk. Men eftersom hon är så otroligt kär i den perverse, som tog hennes oskuld så att hon blev en fd oskuld, så ställer hon upp på att bli smiskad. Således lär vi oss i boken att kvinnor som ställer upp på saker som män vill, fastän de inte vill själva, kan lära sig att tycka om sådant som de inte vill göra. Oskulden får nämligen alltid orgasm.

Boken handlar dock inte bara om sex. Ibland skickar den perverse och oskulden email till varandra.

Rekommenderar jag boken om den perverse och oskulden då? Absolut.

Var den bra? Ja, lika bra som alla andra böcker som jag har läst som det tagit mig fem månader att läsa ut. Själva storyn är innehållsmässigt ungefär likvärdig med en Harlequinbok, fast med mer sex och mer utförliga beskrivningar av sexet. En Harlequinbok har ingen dött av att läsa.

Ska jag läsa tvåan och trean? Jajamän, jag har redan börjat på Fifty shades darker. Där köper psykot (den perverse alltså) företaget där den fd oskulden fått jobb, för att få lite bättre kontroll på henne. Då blir hon arg, sen har de sex och hon får orgasm och då är allt förlåtet.

Femtio nyanser av honom

Gymväska

Igår var det någon som besökte bloggen som sökt på frasen “vad ska man ha för väska till gymmet 2012”. Det här med vad man har för väska till gymmet är en viktig fråga. Tyvärr finns svaret inte här på bloggen. Jag hoppas verkligen att personen i fråga hittade svar någon annanstans.

Jag vill ju gärna hjälpa till så om någon annan kommer hit med samma fråga, eller om personen fortfarande letar och kommer tillbaka vill jag erbjuda lite vägledning.

Det är bara 26 dagar kvar av 2012. Satsa därför på gymväska 2013 istället. Annars är det bara några veckor kvar tills du kommer till gymmet och har en väska som bara är helt last year. Det går inte, så då blir du tvungen att köpa en ny.

Hur ser gymväska 2013 ut då? Ja inte vet jag. Jag är ingen väsk-expert. Inte gym-expert heller för den delen. Ni kan väl åka till något gym och ställa er utanför och kolla vad folk bär på när de går ut och in så får ni kanske en bild av hur väska ska se ut för att man skall vara “rätt”. Sedan köper ni en väska som är exakt likadan som majoriteten har. Det är viktigt här i Sverige att man är som alla andra.

Själv bär jag omkring på en väska som jag fått gratis. Fast egentligen är ordet gratis fel med tanke på vad mitt gym-medlemskap kostar. Väskan verkar dock vara rätt accessoar, ingen tittar konstigt på den i omklädningsrummet. Ingen pekar på den och viskar. Det är först när jag kommer upp i gymlokalen som folk börjar titta snett på mig som att de undrar om jag har gått fel.

Adventskalender för katter

Katter är ju en samhällsgrupp som har åsidosatts av adventskalender-tillverkare alltför länge. Därför är det toppen att någon äntligen har insett att även katter försiktigt vill öppna en lucka och äta EN liten kattgodis varje dag. Sen sparar de resten till nästa dag. För katter förstår verkligen konceptet “den som spar han har”. Precis som två-åringar.

Jag vet att bilden är av en tysk adventskalender. Men det betyder inte att jag sitter och hittar på det här.Ni behöver inte bli besvikna om det är så att ni har letat efter en adventskalender till er katt i åratal.

Kalendern finns att köpa här i Sverige till svenska katter också. ICA här i Jävre har den, så din lokala matvaruhandlare har säkert också det. Jag hade bara ingen kamera med mig när jag såg den, och jag orkar inte åka dit enbart för att fotografera en kattkalender, och på nätet hittade jag bara en tysk bild.

Min sminkväska

Om man har en blogg ska man ju gärna dela med sig av sina bästa skönhetstips. Därför tänkte jag att vi skulle kika i min sminkväska.

Vi börjar med själva väskan.

Den kommer från Coop. Eller Dollarstore. Jag minns inte riktigt. Kostar kring en tia. Inte så praktisk att ha med sig i handväskan. Vid de få tillfällen när jag får för mig att jag ska springa omkring och släpa på smink, utifall att jag behöver freshen up, så kastar jag det i botten på handväskan. Så för mig funkar den här sminkväskan bra.

Pudret. Märke CG. Aldrig hört talas om det? Inte jag heller, men det står så på locket. Troligtvis köpt på 1900-talet och jag kommer inte ihåg vart.

Är det ett bra puder då? Ja inte vet jag. Som ni ser är det i princip oanvänt. Just puder ska man vara försiktig med, för det ser inte klokt ut om man inte vet vad man sysslar med.

Mascara har jag ett par stycken av.

Mascara använder jag ibland, så här kan jag elaborera litegrann. Åttiotalsmascaran längst till höger är faktiskt inte från åttiotalet. Den följde med någon tidning som jag köpte för ett par år sedan. Jag har aldrig provat den. Jag kanske gör det senare och fotograferar så att ni får se hur det ser ut.

Vad kan jag då berätta för er om dessa mascaror? Inte mycket, jag har ingen aning om de återfuktar mina ögonfransar eller fördubblar antalet. När jag använder dem och tittar mig i spegeln ser jag en mycket vacker kvinna med svarta ögonfransar. Så det är nog mycket bra mascaror tror jag.

Den tredje från vänster är en Stretch Classic Look” mascara. Den ger “noticeably longer lashes” och är “smudgeproof”. Det där sista är då i alla fall inte sant, jag får alltid lov att tvätta örngottet när jag har använt den.

De två längst till vänster är de jag använder mest, typ till jul och midsommar. De är identiska och är “Iconic Extreme”. Jag vet inte vad det betyder men ordet extreme tilltalar mig. Jag känner att det är min sminkstil.

Anledningen till att jag har två är att jag en dag upptäckte att min mascara var försvunnen. Då gick jag och köpte en ny. Inte samma dag, men någon vecka eller månad senare. Inte länge därefter tänkte jag att det kanske var dags att göra halvårs-städning bakom badrumsbyrån. Då trillade det ner en mascara. Sensmoralen av det här är att man ska städa bakom badrumsbyrån minst en gång i kvartalet. Då kanske man slipper hinna springa och köpa en till mascara helt i onödan.

Den där ögonfransböjaren ska man vara försiktig med. Det gör ont när man nyper sig i ögonlocken.

Läppstift måste man också ha. Så det har jag förstås.

De tre längst till vänster har jag ingen aning om var de kommer ifrån. Av hur de ser ut har de förmodligen följt med i något magasin jag köpt eller varit gratisprover. De tre i mitten vet jag inte heller. Av färgerna att döma kan jag nog kanske ha köpt dem. Troligen på någon flygplats. Jag brukar oftast befinna mig på flygplatser när jag får för mig att jag behöver ett läppstift. Om ni förstorar bilden ser ni att åtminstone det längst till höger av dessa tre är använt minst en gång. För det är “spårigt” och jag brukar ha torra läppar. Jag borde förmodligen återfukta dem med läppstift lite oftare.

De två längst till höger brukar jag använda, och jag kan verkligen rekommendera dem. De ger nästan ingen färg, men glittrar så tjusigt. Oftast när jag använder smink har jag ju blivit bjuden på någon trevlig tillställning. Man brukar ju bli bjuden på något i glas när man går på tillställningar. Så när man anländer och glittrar som värsta glamorbruden så ser folk att man har ansträngt sig. Det bästa med dessa läppstift är dock att de är jättekletiga. Så när man får sitt glas och tar första klunken så klistrar allt läppstift över sig på glaset. Man gör alltså ett bra första intryck vid entrén och sen hips vips är man av med allt obehagligt läppstift på nolltid.

Kajal. Jag är helt förbryllad över den här pennan och vart och när den kommer ifrån. Använder folk fortfarande kajal?

Nu vet ni det. Jag är väldigt ledsen att jag inte minns vart jag har köpt något av mitt smink (förutom Dior-mascaran – den kommer från House of Fraser i Richmond/London) så att jag kan berätta vart ni kan köpa allt detta fina smink. Om det är något ni känner att ni måste ha kan ni väl googla och se om ni hittar något liknande.

Eller om ni verkligen vill kopiera min smink-stil så tar ni bara och kastar bort allt smink ni har. Jag ska också rensa och kasta bort allt som är för gammalt och torrt. Kalajpennan åker också, även om den inte är torr. För om den inte är torr är det något lurt med den.

Nu tror ni kanske att jag aldrig har full make-up. Det är inte sant. 2006 sminkade jag mig. Då gifte vi oss. Den gången betalade jag någon för att göra krigsmålningen åt mig. Den dagen var jag lika snygg som alla andra dagar, men dessutom hade jag smink på mig.

Äktenskapsrådgivning i Piteå

Idag var det någon som hittade hit till bloggen genom att googla ‘äktenskapsrådgivning i Piteå’. Personen i fråga stannade inte särskilt länge, hon eller han måste av någon konstig anledning ha dragit slutsatsen att de kommit fel. Vid första anblick kan man kanske få det intrycket. Men jag tycker att det är synd att besökaren inte stannade längre. Jag tror att jag skulle kunna rädda ett och annat äktenskap med mina fina råd.

Nyckeln till ett lyckligt äktenskap är att låta frugan bestämma allt. Utom när det ska tas några beslut som det finns risk att det blir fel. Då kan man överlåta beslutstagandet till maken. Så att man har någon att skylla på. Om man strävar efter ett jämlikt förhållande kan man eventuellt låta maken komma med synpunkter och önskemål innan beslut fattas. Dessa kan beslutsfattaren sedan ta hänsyn till eller ignorera.

En annan ingrediens till äktenskaplig framgång är att inte haka upp sig på småsaker. Om ni tex har en make som inte bara äger en sådan halmhatt som på bilden, utan dessutom använder den. Det är ju självklart att ni helst skulle vilja slippa se hatt-eländet.

Det fattar man ju att det inte var det ni drömde om när ni var 13 år gamla och låg och fantiserade om er framtida livs kärlek – en make i halmhatt köpt i ett marknadsstånd vid flodkanten i Henley-on-Thames.

Men seriöst, vad spelar det för roll egentligen? Han är ju bra på så många andra sätt. Och om man har en make som springer omkring i en sån hatt så kan man ju själv lämna huset i mjukisbyxor fastän maken tycker att det är det fulaste som finns.

Om man sen får barn tillsammans löser sig ju hattproblemet sig av sig självt. Inte med en gång förstås, men när barnet blir några år äldre. Då kan ni säga till maken “bränn upp den där hatten nu, vårt barn kan ju bli mobbat om du springer omkring i den där”.

Det gäller att se på äktenskapet i ett långsiktigt perspektiv. Det kan inte alltid bli som man själv vill med en gång. Men om man ser till att fokusera på det viktiga sakerna på kort sikt så löser sig småsakerna också med tiden.

Varning för trappsteg i San Sebastian

Jag har ont i ryggen igen. Den här gången har jag inte lyft något soffbord. Den här gången vet jag inte vad jag har gjort, troligtvis har jag lyft ett barn. Det gör jag i princip varje dag, men igår måste jag ha lyft fel. Maken fick i alla fall baxa mig ur sängen imorse.

Om det finns några unga läsare här som har tänkt åka ut och tågluffa vill jag varna för att i San Sebastian finns det tre trappsteg någonstans i staden. Sedan jag inte uppmärksammade detta och satte mig på ändan där har min rygg aldrig varit sig lik. Det här är ju över 12 år sen så jag kommer inte ihåg var de där trappstegen låg. Var bara uppmärksamma. Speciellt om ni har druckit ett par öl. Man kommer där och går på något torg och helt plötsligt ligger torget tre trappsteg längre ner.

Ett annat tips om ni åker till San Sebastian. Om ni när ni har ramlat på de där trappstegen bestämmer er för att ni inte kan gå hem och sätter er i första bästa taxi. Då kanske taxichauffören bara talar spanska, och det gör inte ni, och då låter det kanske så här;

Jag: We want to go to hotel Vad-det-nu-hette.

Chaufför: Något obegripligt på spanska.

Jag: Säger gatuadressen.

Chaufför: Något obegripligt på spanska. Vevar lite med armarna och pekar.

Jag till min kompis: Vilken idiot, fattar han ingenting? Får jag låna kartan.

Jag till chauffören: Take us HERE. (Hammrar på kartan med pekfingret).

Chaufför: Något obegripligt på spanska. Vevar med armarna och pekar igen.

Jag: We have money. Repeterar övertydligt namnet på hotellet och gatan samtidigt som jag hamrar på kartan.

Chauffören: Skakar på huvudet och börjar köra.

Om ni hamnar i den här situationen kan jag berätta att det som chauffören försöker säga till er på spanska är att hotellet ni vill åka till ligger 50 meter längre fram runt hörnet.

Den där 50 meters taxiresan kostade en hundralapp eller två. Jag hade ont i ryggen så jag har för mig att jag tyckte att det var värt det.

Ja, det var bara det jag ville säga. Akta er för de där trappstegen i San Sebastian. Så slipper ni ha ont i ryggen 12 år senare. Ett annat alternativ är att akta sig för ölen.

Bullens grytunderlägg

Om ni är och handlar och ser ett erbjudande på Bullens varmkorv att man får ett gratis grytunderlägg om man köper två burkar korv va. Då tycker jag att ni ska slå till. Det var jättelänge sedan jag fick mitt, men erbjudandet kanske dyker upp igen.

Det här är nämligen ett väldigt tåligt underlägg. Om det råkar kila sig fast under en pajform med löstagbar botten och följer med in i ugnen och gräddas på 250 grader tex. Då kan man plocka ut det i samma skick som det åkte in i ugnen i.

Det skulle ju aldrig gå med ett underlägg av kork. Tänk er hur ett kork-underlägg skulle se ut efter 20 minuter i ugnen på den värmen?! Eller hur ugnen skulle se ut, eller köket för den delen.

Lättlästa, populära böcker och boksnobbar

För ett antal år sedan när Dan Browns böcker kom lästa alla dem, och alla tyckte tydligen att de var dåliga. Folk som inte läst en bok på typ tre år läste Dan Brown. Sen satt de med sin gedigna bokläsarexpertis och erfarenhet och gjorde långa utläggningar vid middagsbjudningsbord och på puben över hur dålig boken var. Dåligt skriven, faktafel och intelligensbefriad litteratur var vanliga omdömen.

Jag tyckte att detta var tröttsamt. Naturligtvis får folk tycka att en bok är dålig och dela med sig av den åsikten. Det som var irriterande var när folk försökte visa sig intelligenta genom att såga Dan Brown, och att de inte verkade ha någon egen åsikt utan bara hoppade på tåget att man skulle ogilla böckerna. Att slakta Browns böcker är liksom inget bevis på att man är intelligent, snarare tvärtom. Bara folk som inte klarar av tyngre litteratur än så orkar bry sig. Läs och ta det för vad det är eller skit i att läsa liksom.

Nu finns det en ny bok (trilogi) som verkar dra till sig dessa “boksnobbar” från höger och vänster. Fifty Shades of Grey, eller Femtio Nyanser av Honom som den heter på svenska.

Trilogin har sålts i över 40 miljoner exemplar över hela världen och naturligtvis betyder detta omedelbart för vissa människor att de är skräp. Vissa verkar läsa böckerna enbart med målsättningen att kunna berätta för andra människor hur dåliga böckerna är, för att därmed försöka visa upp vilka fin-litterära bokkonsumenter de själva är. Att det i många fall är den enda bok de läst det här året brukar de skickligt undvika att avslöja.

Tydligen innehåller boken massor sex av den mer perversa och dekadenta sorten. Kombinationen av sex och att det är den sortens bok som folk älskar att hata för att de är populära gör naturligtvis att jag måste läsa den. Så igår anlände mitt exemplar på posten.

På engelska förstås, jag läser alltid böcker på orginalspråket. För att jag är så intelligent och snobbig. Jag läser ju liksom inte Mankell på engelska, så varför skulle jag läsa svenska översättningar av engelska böcker. Jag gör dock avsteg från den här regeln när orginalspråket är franska, spanska, tyska, italienska, kinesiska eller danska. Ryska böcker läser jag överhuvudtaget inte på något språk alls.

Jag återkommer med en recension när jag har läst ut boken. Det pågår nämligen en tävling på Bloggportalen där man kan vinna en resa till Seattle om man skriver en recension. Den lär jag ju inte vinna, men jag hade ändå tänkt vara med, bara för att jag helt blygsamt tror att jag skulle kunna skriva en mycket bättre recension än de flesta som har deltagit hittills. Den recension som har överlägset flest röster hittills analyserar tex boktiteln och berättar att hon först inte förstod varför författaren valt titeln Femtio Nyanser av Honom. Det gjorde hon inte…. hon valde en engelsk titel med en double meaning som saknas i den svenska titeln.

Om jag tycker att boken är dålig lär jag inte erkänna det förresten. Eftersom det tydligen är inne att inte gilla boken vill jag gärna vara tvärsemot och tycka att den är bra.

Köp rosa grejer

Det är ju viktigt att man som bloggare ger lite shoppingtips ibland. Jag är lite dålig på det men tänkte att jag idag skulle passa på att tipsa om rosa saker som ni kan köpa och samtidigt stödja cancerforskningen.

På cancerfondens hemsida kan ni se massor av rosa produkter som ni kan köpa och hur mycket av försäljningspriset en rad olika företag skänker till Rosa Bandet-kampanjen om ni handlar dem.

Den rosa skurhinken är kanske inte perfekt om ni vill att era män ska städa mer hemma. De kan känna att färgen hotar deras manlighet. Fast å andra sidan är de flesta män färgblinda så ni kan ju bara säga att hinken är röd. Maken skulle då i alla fall gå på det.

Eller så köper ni en rosa bensindunk. Om mannen protesterar säger ni bara “Men älskling DU skulle ju ALDRIG få soppatorsk så det spelar ju ingen roll för ingen kommer att se bensindunken där den ligger i kofferten”.

Eller så köper ni något annat som är rosa.

 

Systembolagstips

På Systembolaget ska man helst inte ha med sig barnvagn. Folk kan börja peka och viska till varandra “Ska HON dricka vin? Hon har ju BARN!”.

Speciellt ska man inte ta med en vagn vars hjul inte alltid rullar så att man får fösa fram vagnen. För det är inte lätt att fösa en barnvagn med ena handen och bära vin med den andra.

Då har jag ett litet tips hur man löser problemet.

Barnet bör vara tyngre än fyra vinflaskor innan man provar det här, så att vagnen inte tippar baklänges.

Då kanske folk pekar ännu mer, men det kan inte hjälpas. Vin ska man ju ha, och man kan ju inte lämna ungen och barnvagnen ståendes utanför bolaget. Då kanske någon alkis snor henne. Då kan man hamna i en gisslansituation där alkisen säger att man inte får tillbaka henne om man inte köper ut åt dem, eftersom de blivit nekade att handla själva pga för hög berusningsgrad. Köpa ut ska man inte göra. Varken till ungdomar eller alkisar. Så man bör undvika att en alkis snor barnet, och då får man lov att ta med barnet in på Systemet.

Ljung

Nu ska ni få lära er något viktigt och intressant om ljung. Ni kanske redan visste det här men jag gjorde inte det. Helt ny kunskap för mig som jag nu ska dela med er fina bloggläsare.

Jag hjälper kusin Pernilla i butiken idag igen. En grej som är suverän är att det är en tjej här idag som hjälper Pernilla att packa upp varor och sånt. Hon är skitbra för mig att ha, för hon är jättetrevlig mot kunderna och hjälper dem. Dessutom kan hon grejer så hon kan svara på kundernas frågor. Jag behöver ingenting göra. Det gillar jag. Jag behöver bara stå i kassan och ta betalt. Jag är som född att ta betalt, men det där med att svara på frågor om blommor är inte min starka sida. Så jag är dö-glad över att Katarina är här. Fast jag får inte berätta att hon heter Katarina.

I alla fall så är det från Katarina jag har lärt mig nya saker om ljung.

Ljung behöver vatten hela tiden. Om man låter den torka ut blir blommorna bruna och trillar av. Alltså, det här hade jag redan misstänkt. Jag har redan gissat att brist på vatten är varför mina ljung alltid dör. Det var inte den här kunskapen som jag lärt mig idag som jag skulle dela med mig av.

Den nya kunskapen som jag nu besitter är att om man bara håller ut med vattningen och ser till att blom-eländet är blött hela tiden tills det blir kallt ute och hela skiten fryser då vissnar den inte längre. Då står den där rosa och fin hela vintern. Fast det kan ju vara bra om man inte låter den snöa över för då ramlar väl allt av i alla fall, och då har man ju vattnat i onödan.

Det här tyckte jag var bra att lära sig.

Kom tillbaks ikväll. Då ska jag berätta om en bok som jag har hittat här i butiken som heter ‘Tänk positivt’.

Tänk så glad maken skulle bli om jag vann en städerska

Jag har hittat en toppenfin tävling till er hos Bambi. Det man kan vinna är en hemstädning från Cleaning Services. Det vore ju dö-skönt om någon kom hem till en och städade så att man slapp göra det själv. Men bara ni som har en egen blogg kan vara med och tävla. Ni vanliga dödliga utan blogg får inte vara med.

Ni kan ju nämligen inte göra gratis reklam för städföretaget så därför är de inte intresserade av er. De kanske också tänker som så att ni som inte har någon blogg säkert inte har råd att betala för städning heller. Företaget gör troligen en koppling mellan köpkraft och bloggande, det är nog därför de inte intresserade av att erbjuda folk utan blogg att vara med i tävlingen.

Här har ni som inte har någon blogg möjligheten att känna er kränkta över att ni diskrimineras. Om ni orkar bry er alltså.

Men om ni har en blogg finns det även andra fantastiska erbjudanden från Cleaning Services. Ni kan blogga om företaget och därmed vara med och tävla om en hemstädning på det sättet också. Eller så kan ni välja en Trisslott istället. Priset på Trisslotter har ju just gått upp till 30 kr har jag sett på TV så det här är ju ett toppenerbjudande.

Jag kikade in på städföretagets hemsida och de har skrivit väldigt fint om sin värdegrund och att glädje ingår i priset när man köper tjänster från dem. Däremot känner jag att jag saknade information om deras personal. Det känns inte helt irrelevant att berätta något om den personal som faktiskt ska komma hem till mig och städa. Jag vill gärna veta om personalen är högskoleutbildad tex? Här i Sverige, eller i ett Östeuropeiskt land i så fall? Bor personalen drägligt eller huserar de i tält ute i skogen? Eller anställer företaget studenter? Det vet man ju hur det ofta ser ser ut i studentrum.

Ni som inte har någon blogg får nu helt enkelt lov att klicka in er på prislistan och kolla vad sådana som ni, som inte kan tävla om glädjen med gratis hemstädning, får betala för kalaset efter RUT-avdrag.

Till Cleaning Services – jag brukar inte ha tur i tävlingar och det här känns inte som ett vinnande inlägg så jag tar gärna en Trisslott som tack för mitt blogginlägg.

Sten-inspiration

Alltså, det har ju inte varit någon rykande efterfrågan på mina stenar. Det gör ingenting. Jag är ju ny på det här med konst. Det ska vara lite kämpigt i början, det är del av romantiken med att vara konstnär.

För att hjälpa er litegrann hade jag dock tänkt visa hur man kan använda stenarna. Utifall att det var oklart vid första anblick.

Om man har flera stenar kan de användas som tvålfat.

Om man föredrar att förgylla sitt kök med en sten kan man använda den som stekspadstöd. Så att det inte blir flottigt på bänken.

Kombinerat med en sko kan man piffa upp armstödet på en fåtölj. Jag får lov att erkänna att det här inte var min idé.

Ytterligare ett praktiskt användningsområde är som dörrstopp.

Om man är rädd att stenen ska tappa alltför mycket i värde om den utsätts för slitage och vill vara försiktig med den kan man lägga den som en prydnad i en blomkruka.

Som ni ser är det alltså bara fantasin som sätter gränserna för hur man kan använda sig av dessa exklusiva stenar.

Ohälsosamt budskap

Jag vill bara varna för en dålig bok som jag läste. Den heter Fyra hönor och en tupp och finns på ett bibliotek eller bokbuss nära dig. Den har ett ohälsosamt budskap.

Den handlar om fyra hönor som inte törs säga till tuppen att han tar upp för mycket plats vid foderrännan. Så då måste de gå på kurs och lära sig styrketräning, avslappning, uppburrning och koncentration, djupandning och röstövning. Kursen innehöll även arbete i smågrupper. Sen åker de hem och säger till tuppen.

Den boken ska vi inte läsa igen. Jag vill inte att min dotter ska växa upp och tro att man ska vara något sorts mähä som måste gå på kurs för att sätta en tupp på plats. Jag ska leta reda på en bok där hönorna vet att det räcker med en vass armbåge, om den är välplacerad, för att tuppskrället ska flytta på sig.

På tisdag börjar Svenska Hollywoodfruar

Mondocane har bara fin-kanaler så hon kan inte se Trean. På tisdag börjar Svenska Hollywoodfruar. En kvalitets-tvserie som inte han höjas till skyarna tillräckligt. Detta får ni inte missa. Jag får bestämt intrycket av att Mondocane är den typen av person som är jätteledsen över att missa detta fantastiska program.

För hennes och andra som inte har Treans skull tänkte jag därför att jag skulle visa ett klipp av ett av många guldkorn från denna otroliga tv-serie. Man mår lite bättre i sin egen medelsvenssons-tillvaro när man ser att pengar varken kan köpa talang eller självinsikt.

Nu vill jag självklart inte utlova för mycket innan jag sett den nya serien. Men jag har höga förväntningar. Både Birgitta Persson och Maria Montazami återkommer. Isabella Adrian har ju tidigare inte riktigt levererat men med lite graviditetshormoner kanske det blir ordning på henne också. Jag kommer i alla fall att sitta bänkad på tisdag kväll.

Om gullefjunet vägrar sova så är maken redan informerad om att han är on duty. Jag misstänker att jag kommer att få inspiration att återkomma till det här ämnet här på bloggen. Jag är ju inte sämre än att jag kan erkänna att jag gillar easy targets.

 

Det var inte så jag menade

Idag har vi varit tillbaka till Nolia, utan barnvagn eller barn. Det var uppenbarligen en del av besökarna som hade läst mitt förra blogginlägg. Om att man ska använda barnvagnen som vapen. Det är ju jättekul att det finns läsare som tar tills sig av mina råd och följer dem. Jag är jätteglad att upptäcka att jag når ut med mitt budskap.

Men det måste ha blivit något missförstånd. Några av er måste ha missförstått vad jag menade. Jag var kanske otydlig. När jag sa att man ska köra över folk med barnvagnen då menade jag folk som är i vägen. JAG är inte i vägen. MIG ska ni inte köra på med barnvagnen.

I alla fall gick jag tillbaka för att få veta mer om den magiska borsten. Länge stod jag och tittade på och lyssnade till demonstrationen. Precis som jag misstänkte så var det här en kvast som borstade själv. Det sa han, försäljaren som berättade om borstens förträfflighet. Men det var så mycket folk så jag fick inte tillfälle att fråga varför man var tvungen att springa omkring och hålla i skaftet om borsten borstade själv. Utan klarhet i den frågeställningen så avstod jag från köp.

Vi tittade på en del leksaker också. Om ni vill försäkra er om att era barn har riktigt orimliga krav på födelsedagspresenterna när de fyller arton kan ni ju köpa en sån här leksak till dem för 20 tusen när de är i 3-4 årsåldern.

För regeln är ju den att presenterna ska vara finare och dyrare än förra året varje år. Så om man börjar med denna då duger det väl bara med en sportbil eller en lägenhet när de fyller arton.

Tips på söndagsaktivitet för nollåttor

Bor ni i Stockholm och funderar på att köpa lägenhet på Lilla Essingen? Eller vet ni inte riktigt vad ni ska hitta på att göra på söndag? I så fall kan ni ju göra en liten utflykt och snoka och kolla hur någon annan bor. Till exempel någon som har färgkoordinerade bokhyllor som min kompis Susanne.

14.30 på söndag den 12 aug (och måndag kl 17.45) är det visning av den färgkoordinerade bokhyllan. Ja resten av den 62 kvm stora tvåan visas säkert också skulle jag tro.

Foto av lägenheten
Foto av färgkoordinerad bokhylla

Ny hobby kanske

Behöver ni en ny hobby men vet inte riktigt vad ni ska hitta på? Ni känner kanske att trainspotting eller planespotting inte riktigt är er grej? Fågelskådning då? Nähä.

Jag vet inte hur stort trainspotting är här i Sverige. Men planespotters och fågelskådare har vi väl i alla fall? I England är i alla fall samtliga dessa “hobbys” väldigt populära. I vissa kretsar bör jag kanske tillägga. The spotters kallas för “anoraks”. Wikipedia förklarar “In British slang an anorak is a person who has a very strong interest, perhaps obsessive, in niche subjects. This interest may be unacknowledged or not understood by the general public.” 

Om du i själ och hjärta är en anorak, men inte riktigt har lyckats uppbåda någon entusiasm för fåglar, tåg eller flygplan så kan jag tipsa om en annan nörd-hobby. Geocaching.

Detta innebär att man skapar sig ett konto på Geocachings websida. Där får man information om alla cachar som är gömda runt om i världen och sen är det bara att mata in GPS-koordinaterna för din utvalda skatt, dra på dig anoraken och ge dig iväg ut på äventyr.

Vad är då en cache? Det är tydligen en burk av något slag. I burken ska det tydligen ligga en logbok, eller gästbok och en penna där man loggar sitt besök i burken. Ibland finns det tydligen också bytesföremål i burken. Det finns en etikett som säger att om man tar något i burken måste man lägga dit något av jämförbart värde. Jättesvårt att veta om man ska ha med sig en skjortknapp, en reklam-nyckelring eller ett guldsmycke. Jag tänkte att man skulle kanske kunna ta med sig ett litet utbud av prylar så att det inte blir fel. Jag vill ju inte orsaka obalans i burken.

Det här är ju bara teoretisk information alltså. Jag har lärt mig detta på nätet. Men nu ska jag ut och praktisera detta också. Jag trodde inte att det skulle finnas några cachar där jag bor. Så fel jag hade, bara i centrala Jävre finns det inte mindre än TRE cachar. Ger man sig ut i skogen eller tar bilen en bit finns det ännu fler. Jag har nu  skapat ett konto på websidan för få tillgång till koordinaterna så att jag kan ge mig ut på burkjakt. Användarnamnet Anorak var upptaget så jag heter Anorak123 istället.

Någon har nämligen gjort en notering på loggen för cachen vid fyren att den “needs maintenance”. Jag måste ju bara leta reda på burken och ta reda på vad som är fel på den. Har locket gått sönder kanske? Har någon haft fräckheten att ta pennan som hör till logboken? Jag MÅSTE veta. Jag har dock ingen GPS så jag måste låna en. Jag återkommer med en rapport och bildbevis så snart jag har hittat burken.